torsdag 18 maj 2017

Med dubbla perspektiv från Livets bilder

Dagens text är ett gästinlägg från bloggen Livets bilder.

http://livetsbilder.blogspot.se


I hela mitt yrkesverksamma liv har jag arbetat i, eller i anslutning till vården, till största delen som leg. arbetsterapeut. Sedan blev jag sjuk och tvingades att "byta sida". 

Blev patient. 

Under tiden som sjuk har jag försökt använda alla arbetsterapeutiska verktyg jag bara kunnat för att hantera min situation. Jag har alltid älskat och trott på mitt jobb, men när jag hela tiden blivit "den obegripliga" patienten som bara blir sämre av alla rehabinsatser har det ibland varit svårt att tro att jag faktiskt vet mitt bästa. 

Andras misstro har hos mig förvandlats till självtvivel.

Skrivandet - min blogg - har i allt detta blivit min reflektionsplats och min bästa vän. Ett ställe där jag funderar över det jag upplever, ofta ur mitt yrkesperspektiv. Men det har också gett mig tillfälle att betrakta det jag upplevt i mitt yrke utifrån nuvarande patientperspektiv.  

Både min yrkeserfarenhet och det jag lärt mig av att leva med extrem belastningskänslighet säger mig, att så länge det inte finns någon bot för ME/CFS är tidig diagnos och kontakt med en kunnig arbetsterapeut det som kan göra störst skillnad för oss som grupp. Jag är övertygad om att en ökad kunskap hos mina arbetsterapeutkollegor skulle kunna förändra många människors liv på kort tid. 

Människor med ME/CFS behöver hopp för framtiden, men de behöver också hjälp att leva det bästa liv de kan redan här och nu!

Insikten drabbade mig en dag som ett slag i magen. Att jag med mitt dubbla perspektiv bär på kunskap som jag inte kan vänta med att sprida tills jag blir frisk och arbetsför igen. För det vet jag ju inte om det någonsin kommer hända - och min kunskap behövs nu inte den dag det kommer en eventuell bot. 

Därför gör jag det lilla jag kan. Nu. I min takt och på mina villkor. Även om det är väldigt begränsat i jämförelse med vad jag kunnat göra om jag vore frisk så kan jag faktiskt göra något. 

Det känns väldigt meningsfullt.

Kunskapen behöver öka, och i det här fallet behöver kunskapsspridningen två mottagare. Dels behöver arbetsterapeuter veta mer om ME/CFS, men människor med ME/CFS behöver också veta mer om vad man kan efterfråga av en arbetsterapeut, eftersom vården ofta inte ens erbjuder en sådan kontakt. 

Därför finns det nu två nya inlägg om arbetsterapi och ME/CFS på min blogg - skrivet ur mina båda perspektiv - ett till mina kollegor och ett till mina sjuka medsyskon.

Vad kan du som arbetsterapeut göra för någon med ME/CFS?

Vad kan en arbetsterapeut göra för dig med ME/CFS?






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar